Introduktion
Ifall du inte visste det, så är IPv6 en ny version av Internet Protocol, det kommmunikationsprotokoll som används för all datatrafik på Internet. Den nuvarande versionen är IPv4. Det främsta syftet med IPv6 är att lösa bristen på IP-adresser, genom att öka storleken på IP-adresserna från 32 bitar till 128 bitar. (Fler fördelar räknas upp nedan.)
Om du är som jag, så trodde du antagligen att, för att kunna använda IPv6, förutom lokalt på sitt eget nätverk, så behöver man något av följande:
- En internetleverantör som stöder IPv6 i sitt nät och kan ge dig en eller flera IPv6-adresser.
- Någon annan organisation som kan ge dig en IPv6-adress och låter dig skicka din IPv6-trafik genom en IPv6-i-IPv4 tunnel till deras IPv6-nät.
Det verkar som det krävs en viss ansträngning för att få igång något som man egentligen inte har så mycket nytta av. Men, det är i själva varket mycket enklare och det finns åtminstone ett par omedelbara fördelar!
Detta är allt du behöver göra
Om du har- en någorlunda modern version av Linux (RedHat 9, t ex), och
- en global IPv4-address (inte bakom NAT), låt oss kallda den aa.bb.cc.dd,
setup6to4 aa.bb.cc.dd
där setup6to4
är följande kommandofil:
Jag har också gjort en mer avancerad kommadofil, tun6to4,
som tar reda på rätt IPv4-adress automatiskt.
Jag använder den forfarande på mina egna datorer (oktober 2017).
Denna kommandofil tilldelar din dator en IPv6-address och kopplar den
till andra IPv6-nät genom en tunnel till närmaste IPv6-router.
Din dators IPv6-address blir 2002:aabb:ccdd::1
.
Du kan nu prova med kommandot ping6
att du har kontakt med
andra IPv6-datorer:
ping6 www.ipv6.org
ping6 www.kame.net
ping6 www6.altocumulus.org
traceroute6
eller tracepath6
.
I din webbläsare (du kanske behöver starta om den) kan du också komma åt webbplatser på IPv6-nät, t ex www6.altocumulus.org och www.kame.net. Den senare är åtkomlig både via IPv4 och IPv6, men sköldpaddan längst upp på sidan rör på sig bara om man når sidan via IPv6.
Hur fungerar det?
Det räcker med några få huvudpunkter för att förklara varför det inte är svårare än så här:- Många program stödjer sedan länge IPv6. Detta gäller Linux-kärnan och många de vanligaste programmen som kommunicerar via Internet, t ex Mozilla Firefox, Apache httpd, OpenSSH och Gnomemeeting (>=0.98).
- Det finns en standard som heter 6to4,
som till varje IPv4-adress knyter ett
IPv6-nätverksprefix, som står för "det IPv6-nätverk som kan nås genom att
tunnla IPv6-trafiken till den IPv4-adressen". Användningen av sådana
IPv6-adresses ses som en tillfällig lösning, tills alla datorer på
Internet kan nås direkt med IPv6, utan att tunnla genom IPv4.
(6to4-IPv6-adresser börjar med
2002:
, medan permanenta IPv6-addresses börjar med t ex2001:
.) - Det finns en speciell IPv4-address
192.88.99.1
som står för "närmaste router som man kan tunnla all (icke-lokal) IPv6-trafik till". Denna router kan sedan skicka vidare IPv6-trafiken till rätt IPv6-nätverk.
Vad är fördelarna?
Det finns två omedelbara fördelar som jag kan komma på.- Om du har en besvärlig ISP som blockerar viss IPv4-trafik, men som inte blockerar tunnlad IPv6-i-IPv4-trafik, så kan du göra saker som annars inte hade varit möjligt.
- Eftersom 6to4-standarden tilldelar ett helt nätverksprefix till varje IPv4-adress (inte bara en enstaka IPv6-adress), så kan datorer som måste dela på en IPv4-adress och gömma sig bakom NAT ändå få egna globalt synliga IPv6-adresser. (Eftersom 6to4-prefixet är 48 bitar långt, och IPv6 addresser är 128 bitar långa, så blir det 80 bitar över, vilket betyder att du har 280 IPv6-adresser som du kan använda till vad du vill!)
- en gång för alla lösa problemet med bristen på IP-adresser (så att NAT blir onödigt, t ex).
- förenkla utdelning av IP-adresser och routing (genom att det kan delas upp i flera nivåer).
- göra lokal nätverkskonfiguraiton enklare (genom tillståndslös automatisk konfigurering, "stateless auto-configuration", vilket är smidigare än DHCP).
- ge bättre stöd för multi-cast, any-cast och rörlighet (mobility).
December 2020: hos många internetleverantörer saknas fortfarande stöd för IPv6 (arkiverad), och eftersom tunnling till anycast-addressen 192.88.99.1 inte längre rekommenderas är situation för många nu värre än den var för 5-10 år sedan…
Juni 2023: Fortsatt trögt för ipv6 i Sverige . Källa: PTS.
Mer information
Några webbsidor att utgå från:- Peter Bieringer's Linux-Section: IPv6.
- Linux IPv6 HOWTO by Peter Bieringer. Min främsta informationskälla för denna sida.
- www.ipv6.org.
- www.kame.net. IPv6 för de olika BSD-varianterna, med den animerade sköldpaddan.
- Om 192.88.99.1: RFC 3068: An Anycast Prefix for 6to4 Relay Routers. Notera: sedan 2015 rekommenderas användningen av 192.88.99.1 inte längre, pga det inte har gått att få den att fungera problemfritt i alla lägen (RFC7526).